Ny kunskap om flygödlor

I Kina har palaentologerna hittat en fossil flygödla tillsammans med ett ägg. Det kinesiska forskarteam som studerat fossilet menar att fyndet fördjupar kunskapen om forntidens flygödlor. Bland annat visar det på ett tydligare släktskap med reptiler än med fåglar, vilket forskarna diskuterat under lång tid bakåt. Fossilet är klassificerat som Darwinopterus, en typ av flygödlor som man hittat flera fossila lämningar av i Kina.

Darwinopterus. Foto: Didier Descouens / Wikipedia

Ett fossilt ägg från flygödlan Darwinopterus har hittats. Allt mer tyder på att flygödlorna var en egen grupp reptildjur, och inte någon "förfader" till nutida fåglar.

Ett tydligt reptilägg, inte fågelägg. Det är ägget som hittats tillsammans med flygödlan som mer liknar ett mjukt reptilägg än ett hårt fågelägg. Det saknar exempelvis kalciumkarbonat som finns i fågelägg. Andra fossil i lagren runtomkring innehåller kalk, vilket visar att förhållandena var sådana att kalk borde bevarats om det funnits där. Jan Ove Ebbestad, paleontolog vid Evolutionsmuseet i Uppsala, säger till svenska vetenskapsradion: “Oftast har man en bild av flygödlor som fåglar: Att de hade bon och skötte om sina ungar.” Reptiler däremot gräver oftast ner sina ägg, och därför drar forskarna slutsatsen att flygödlorna kanske inte var så särskilt goda föräldrar.

Olika beteenden hos reptiler. Några säkra slutsatser går givetvis inte att dra då flygödlorna är utdöda och deras levnadsmönster inte längre går att studera. Trots allt var dessa flygödlor en unik grupp av reptiler, och beteendet hos olika nutida reptilgrupper kan se lite olika ut. Om vi ser på krokodilerna tycks honan åtminstone för en kort tid ha uppsikt över sina ungar. Deltakrokodilen bygger exempelvis ett bo av hopsamlade växtdelar, och hos ett flertal krokodilarter vaktar honan äggen sedan de grävts ned i sanden. Ibland hjälper hon även de nykläckta ungarna ned till vattnet, genom att försiktigt bära dit dem i munnen.

Om man vänder på det finns även fåglar som inte tar hand om sina ungar. Ett exempel på detta är malleefågeln i Australien där ungarna går direkt ut i bushen, så snart de kläckts, och klarar sig helt och hållet själva.

Olika arter eller hane och hona? Hur än det ser ut med föräldrarskapet så visar det välbevarade ägget, som hittats tillsammans med det kinesiska fossilet, att det rör sig om en hona. Att hitta ägg tillsammans med fossil från flygödlor är ganska sällsynt – det har bara hänt vid ett fåtal tillfällen. Det nyfunna skelettet i Kina saknar den huvudbonad som ibland finns hos fossila flygödlor. Forskarna ställer sig därför frågan om det kanske endast var hannarna som bar dessa huvudprydnader. Av de fossil man hittat av den aktuella arten Darwinopterus har de fossil man hittat med  “huvudprydnader” även visat tendens på smalare bäckenben. Detta är givetvis intressant med tanke på äggläggningen. Det skulle innebära att de flygödlor som tidigare klassificerats som olika arter, ibland kan vara av samma art, fast det rör sig om hane och hona. Forskarna vill nu gå igenom tidigare fynd av flygödlor i ett försök att könsbestämma dem. Man räknar med att det då blir ett antal färre arter än det hundratal som hitintills klassificerats.

Forskare ifrågasätter. Alla forskare håller dock inte med om att avsaknaden av huvuprydnad visar att det rör sig om honor. En amerikansk forskare, Kevin Padian, menar att det lika väl kan röra sig om en ung individ. Han jämför med dinosaurier där yttre attribut som exempelvis horn och halskragar växte ut och blev större ju äldre dinosaurierna blev. Padian ifrågasätter också om det verkligen är ett ägg man hittat tillsammans med kinesiska Darwinopterus. Bland annat tycker han att ägget är alldeles för stort i förhållande till flygödlans kropp. Det team som studerat och publicerat fyndet anser dock att storleken på ägget helt matchar flygödlans bäcken.

Oavsett vad fortsatta studier visar, av såväl detta fossil som andra flygödlor, står det klart att de forntida flygödlorna var en egen och väldigt speciell reptilgrupp. Någon klar indikation på släktskap med fåglarna har aldrig kunnat påvisas. Och om ägget från det nyfunna fossilet i Kina verkligen är ett ägg, som det mesta pekar på, tar det ytterligare ett steg bort från teorierna om flygödlornas släktskap med fåglarna.

Källor: Science, New Scientist, PhysOrg.com och Vetenskapsradion

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , , | Leave a comment

Fjädrar blir till dinosaurier

Det här med befjädrade dinosaurier blir allt märkligare. Hitintills har det varit fjädrarna som saknats, eller att fjädrarna visat sig vara något annat än just fjädrar. Det vill säga om man går in och granskar fossilfynden lite närmare i den vetenskapliga litteraturen.

I de senast publicerade fynden har man dock hittat fjädrar. Men här saknas det istället dinosaurier! Ändå skriver man i rapporteringen om fynden att högt utvecklade fåglar levde tillsammans med “håriga” dinosaurier. De fossila fjädrarna är inneslutna i bärnsten från Alberta i Kanada. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan har kritalagren med bärnstenen daterats till ca 80 miljoner år.

Det är alltså två olika slags fynd det rör sig om. Den ena fjädertypen uppges vara mycket lika dem hos nutida fjädrar. Till och med pigment finns kvar hos de små, men välbevarade fjäderresterna. Den andra “fjädertypen” är av lite mer osäkert slag och benämns som så kallade “protofjädrar”. Det är ett begrepp som förekommer alltmer i samband med dinosaurier, där forskarna tror sig ha hittat fjädrar. Flera forskare tyder dessa tidigare fynd istället som andra strukturer. Den vanligaste förklaringen är stela, tunna filament eller fibrer som suttit under dinosauriens skinn, för att uttrycka det hela lite enkelt.

I den ovannämnda kanadensiska bärnstenen tycks det också osäkert om det verkligen rör sig om några så kallade protofjädrar, eller några andra filament. En av forskarna påpekar att såväl minsta lilla hudbit som något som ens avlägset påminner om dinosaurieben saknas i bärnstenen. Han menar att det öppnar för möjligheten att de strukturer man ser i bärnstenen inte kan kopplas ihop med dinosaurier över huvud taget. Så rätt han förmodligen har!

Källor: Science, Science NOW, PhysOrg.com, New Scientist, ScienceNews och ICR

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , , | Leave a comment

Utvecklingen av utvecklingsläran

Evolutionsläran är inte bevisad. Det är inget konstigt med detta. Ingen naturvetenskaplig teori kan bevisas i strikt mening, eftersom även om man har tusen observationer som ger ett visst resultat, kan det alltid finnas ett tusenförsta som ger ett annat. Värre är att evolutionsläran inte är motbevisad, eller rättare sagt att den inte går att motbevisa. En teori växer i trovärdighet ju fler motbevisningsförsök den överlever. Till exempel har gravitationsteorin stått pall mot motbevisningsförsök i över 300 år och kan därför betraktas som nästan bevisad, men bara nästan. En teori som inte utsätts för motbevisningsförsök är inte trovärdig. En teori som inte kan motbevisas ska inte ens betraktas som vetenskaplig. Evolutionsläran är en sådan teori. Varför?

Det beror på att inga nya observationer kan motbevisa evolutionsläran. Den är så flexibel att även om man hittar något i naturen som egentligen är motsatsen till evolution så uppfinner man en ny evolutionistisk mekanism som kan förklara även detta. Nedan följer några exempel på sådana efterhandskonstruktioner. Bry dig inte om om du inte förstår alla ord (eller googla). Syftet är inte att kritisera de enskilda evolutionistiska mekanismerna utan att kritisera den evolutionistiska metoden att skohorna in allt man hittar i läran:

  • Om organismernas likheter stämmer med det antagna evolutionsträdet sägs detta bevisa en divergent evolution. Om inte, har det skett en konvergent evolution.
  • Om man hittar sekvenser av organismer mellan arter sägs det bevisa en gradvis evolution. Om inte, bevisar det en punkterad jämnvikt.
  • Om man kan ordna organismernas egenskaper i nästlade hierarkier ser man en harmonisk evolution. Om inte, ser man en mosaikartad evolution.
  • Om den genetiska variationen är liten så beror det på en selektiv evolution. Motsatsen beror på en neutral evolution.
  • Om man kan identifiera stamfäder och ättlingar ritar man fylogram som ska bevisa evolutionen. Annas ritar man kladogram.
  • Om fossilen uppträder i de berglager man förväntar sig är sedimenten orörda. Annars har de utsatts för geologiska omvandlingar.
  • Om en levande art är olik sin fossila motsvarighet har den utsatts för en biologisk variation. Om inte, har vi ett levande fossil.

Hur i all världen ska evolutionsläran kunna motbevisas när den är så anpassbar att allt ryms inom dess sfär? Den är fullständigt immun mot motbevisning och därför inte vetenskaplig. Nya fynd testar aldrig evolutionsläran. De testar evolutionisters uppfinningsrikedom. Det enda som egentligen utvecklas är därför utvecklingsläran.

För en utveckling av dessa tankar se här.

Share
Kategorier: Reflektioner | Etiketter: | 1 Comment

Palpbagge i Sibirien

Ett forskarteam, som undersökte en fossil insekt från Sibirien, upptäckte att det rörde sig om en nutida form av palpbaggar (Helophorus sibiricus). Upptäckten gjorde forskarna något förvånade, då fossilen daterats till ca 20 miljoner år.

Palpbaggarna finns i över 2000 arter över hela världen, ett 80-tal i Sverige. Många av arterna lever i vatten eller i bottenslam. För att förnya sitt luftförråd, som de har med sig under täckvingarna och kroppen klättrar de upp till vattenytan på växterna i vattnet. Det är väldigt små insekter det rör sig om, endast ca 1,5 – 5 mm långa.

Enligt svenska vetenskapsradion är det nu en intressant fråga för forskarna att söka svar på är hur en sådan art har lyckats ta sig igenom årmiljoner av varierande klimat. Som vanligt ifrågasätts inte tidsdateringen som sådan.

Källor: ZooKeys, PhysOrg.com och Vetenskapsradion

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | Leave a comment

Om pandor och bambu

Att jättepandor nästan enbart lever på bambu är bekant för alla och envar. Det borde de egentligen inte klara av, eftersom de är björnar och därmed saknar enzymer för att spjälka träfiber. Inte nog med det: de saknar även den långa tarmkanal, som andra växtätare har.

Pandor.

Jättepandan är en ganska speciell medlem i björnfamiljen. Så långt man kan se av fossilen har den alltid varit en panda.

Nu tror dock några kinesiska forskare att de hittat förklaringen. De har nämligen upptäckt några speciella bakterier i pandornas matspjälkningssystem som bryter ner en del av cellulosan i bambun. Tillsammans med extra starka tänder och tuggmuskler, samt rikligt med tarmslem gör detta att de klarar av den hårdsmälta dieten.[1] [2]

En analys av fossila tänder från en jättepanda visar att även forntidens pandor levde av den unika bambudieten. Tänderna kommer från en skalle som hittades i en grotta i södra Kina för några år sedan.[3] [4]Den panda, som skallen kommer ifrån, beräknas ha varit endast metern hög, medan dagens jättepandor normalt blir cirka 1,5 meter höga. Men några långtgående slutsatser om hur stora de forntida pandorna blev, jämfört med dagens går nu knappast att dra utifrån en enda skalle.

Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan dateras skallen till cirka två miljoner år. Någon större skillnad, förutom storleken, mellan den fossila skallen och dagens pandor visar inte fossilen. Däremot skiljer sig även den forntida pandan likt den nutida från andra björnar. Pandan klassificeras dock numera som en ”vanlig” björn, och inte som en så kallad halvbjörn, vilket den gjorde tidigare.

Källor:

  1. [1] PNAS
  2. [2] PhysOrg.com
  3. [3] PNAS
  4. [4] Science

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | Leave a comment

Bakterier åldras

Jag läser i min dagstidning (VLT, 11-11-01) om en studie publicerad i ”Current Biology” som visar att bakterier åldras. Orsaken är att bakterierna drabbas av ”inre skador som inte cellen klarar av att reparera”. Eftersom bakterier förökar sig genom delning borde dessa skador fortplantas till nästkommande generationer. Det är alltså inte bara bakterieindividen som blir äldre utan hela populationen.

Men, skriver artikeln, bakterierna har löst detta genom att skadorna fördelas asymmetriskt vid celldelningen. Den ena dotterbakterien får en mindre andel av skadorna än den andra. Ett mycket elegant sätt att bromsa den genetiska degenerering som mutationer orsakar, tänker jag.

Som alltid måste nya biologiska upptäckter få evolutionistiska förklaringar. I detta fall skriver VLT: ”Åldrandet… kan, genom att bakterierna har förmågan att dela upp sig asymmetriskt, på ett paradoxalt sätt stärka dem på längre sikt…”. Eh? Visserligen har avvecklingen bromsats, men när blev den en utveckling? Hur kan en nedförsbacke bli en uppförsbacke bara den är tillräckligt lång?

Nu är VLT ingen vetenskaplig tidskrift så de må vara förlåtna. Värre är det när en av evolutionslärans stora förkämpar, Richard Dawkins, använder precis samma bristfälliga logik. I sin bok ”The Greatest Show On Earth” beskriver han hundrasers snabba förändringar och extrapolerar dessa över tid till en utveckling från fisk till människa (sid 82 i engelska upplagan). På andra ställen i boken beskriver han dock hur hundraserna genomgått en avveckling och hur deras genpool ”karvats ur” genom ”subtraktion” (sid 37).

Man undrar hur mycket våld på förnuftet som är tillåtet för att bevara en tro på evolution.

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: | Leave a comment

Nutida ål ”primitiv”

En ål som av forskarna fått epitetet ”levande fossil” har upptäckts i en 35 meter djup undervattensgrotta utanför Palau i Stilla havet. Enligt biologerna är den ”förvånansvärt lik de första ålarna som simmade omkring för cirka 200 miljoner år sedan”.

Trots likheten har den klassificerats, inte bara till en ny art, Protoanguilla palau, utan till en helt ny familj av ålar. Ålen uppges ha utvecklats helt självständigt under de senaste 200 miljoner åren, men trots den långa utvecklingen uppges den vara primitivare än andra nutida ålar. Ja, den uppges till och med vara ännu primitivare än den äldsta fossila ålen man hittat. Knappast vad men normalt menar med utveckling.

Det evolutionsforskarna räknar som primitivt är dock ofta inte vad vi direkt tänker på – dvs något enkelt – utan likheten med de äldst daterade fossilen. Alltså: ju äldre datering, desto primitivare. Det primitiva med den nyupptäckta ålen bör då vara att konstruktionen av flera skallben skiljer sig från andra nutida ålar, men liknar den hos fossila arter.

Källor: Proceedings of the Royal Society B, PhysOrg.com och BBC
En videofilm med den nyupptäckta ålen finns på BBC-länken ovan.

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , | Leave a comment

Neanderthalarna & co överraskar – igen

En artikel i Dagens Nyheter rapporterar att den moderna människan levde samtidigt med neanderthalarna mycket längre än man hittills trott. Uppsala Universitet rapporterar i ett pressmeddelande att den moderna människan delar gener med Denisova-människan, neanderthalarna m.fl. Upsala Nya Tidning rapporterar om denna forskning att ”vårt genetiska arv är en mosaik från olika förhistoriska populationer”. Den typen av nyheter får man läsa i massmedia titt som tätt, och varje gång måste den moderna människans historia revideras…

Eller så är det helt enkelt så att alla dessa ”förhistoriska människor” är just människor, vilket vi skapelsetroende länge hävdat. Verkligheten verkar överensstämma bättre med skapelseperspektivet än evolutionsperspektivet: människan är människa från början! Uppsala-forskaren Pontus Skoglund säger träffande i UNT-artikeln: ”Forskningen ger oss nya perspektiv kring arkaiska människor, att de kanske inte var så annorlunda från oss som det ibland ges en bild av.”

Share
Kategorier: Reflektioner | Etiketter: | Leave a comment

Ny kunskap om flygödlor

I Kina har paleontologerna hittat en fossil flygödla tillsammans med ett ägg. Det kinesiska forskarteam som studerat fossilet menar att fyndet fördjupar kunskapen om forntidens flygödlor. Bland annat visar det på ett tydligare släktskap med reptiler än med fåglar, vilket forskarna diskuterat under lång tid bakåt. Fossilet är klassificerat som Darwinopterus, en typ av flygödlor som man hittat flera fossila lämningar av i Kina.

Ett tydligt reptilägg, inte fågelägg. Det är ägget som hittats tillsammans med flygödlan som mer liknar ett mjukt reptilägg än ett hårt fågelägg. Det saknar exempelvis kalciumkarbonat, som finns i fågelägg. Andra fossil i lagren runtomkring innehåller kalk, vilket visar att förhållandena var sådana att kalk borde bevarats om det funnits där. ”Oftast har man en bild av flygödlor som fåglar.” säger Jan Ove Ebbestad, paleontolog vid Evolutionsmuseet i Uppsala till svenska vetenskapsradion.”Att de hade bon och skötte om sina ungar.” Reptiler däremot gräver oftast ner sina ägg. Därför drar forskarna slutsatsen att flygödlorna kanske inte var så särskilt goda föräldrar.

Olika beteenden hos reptiler. Några säkra slutsatser går givetvis inte att dra, då flygödlorna är utdöda och deras levnadsmönster inte längre går att studera. Trots allt var dessa flygödlor en unik grupp av reptiler, och beteendet hos olika nutida reptilgrupper kan se lite olika ut. Om vi ser på krokodilerna tycks honan åtminstone för en kort tid ha uppsikt över sina ungar. Deltakrokodilen bygger exempelvis ett bo av hopsamlade växtdelar, och hos ett flertal krokodilarter vaktar honan äggen sedan de grävts ned i sanden. Ibland hjälper hon även de nykläckta ungarna ned till vattnet, genom att försiktigt bära dit dem i munnen.

Om man vänder på det finns även fåglar som inte tar hand om sina ungar. Ett exempel på detta är malleefågeln i Australien där ungarna går direkt ut i bushen, så snart de kläckts, och klarar sig helt och hållet själva.

Olika arter – eller hane och hona? Hur än det ser ut med föräldrarskapet så visar det välbevarade ägget, som hittats tillsammans med det kinesiska fossilet, att det rör sig om en hona. Att hitta ägg tillsammans med fossil från flygödlor är ganska sällsynt – det har bara hänt vid ett fåtal tillfällen. Det nyfunna skelettet i Kina saknar den huvudbonad som ibland finns hos fossila flygödlor. Forskarna ställer sig därför frågan om det kanske endast var hannarna som hade dessa huvudprydnader. Av de fossil man hittat av den aktuella arten Darwinopterus har de fossil man hittat med ”huvudprydnader” även visat tendens på smalare bäckenben. Detta är givetvis intressant med tanke på äggläggningen. Det skulle innebära att de flygödlor som tidigare klassificerats som olika arter, ibland kan vara av samma art, fast det rör sig om hane och hona. Forskarna vill nu gå igenom tidigare fynd av flygödlor i ett försök att könsbestämma dem. Man räknar med att det då blir ett antal färre arter än det hundratal som hitintills klassificerats.

Forskare ifrågasätter. Alla forskare håller dock inte med om att avsaknaden av huvudprydnad visar att det rör sig om honor. En amerikansk forskare, Kevin Padian, menar att det lika väl kan röra sig om en ung individ. Han jämför med dinosaurier där yttre attribut som exempelvis horn och halskragar växte ut och blev större ju äldre dinosaurierna blev. Padian ifrågasätter också om det verkligen är ett ägg man hittat tillsammans med kinesiska Darwinopterus. Bland annat tycker han att ägget är alldeles för stort, i förhållande till flygödlans kropp. Det team som studerat och publicerat fyndet anser dock att storleken på ägget helt matchar flygödlans bäcken.

Oavsett vad fortsatta studier visar, av såväl detta fossil som andra flygödlor, står det klart att de forntida flygödlorna var en egen och väldigt speciell reptilgrupp. Någon klar indikation på släktskap med fåglarna har aldrig kunnat påvisas. Och om ägget från det nyfunna fossilet i Kina verkligen är ett ägg, som det mesta pekar på, tar det ytterligare ett steg bort från teorierna om flygödlornas släktskap med fåglarna.

Källor: Science, New Scientist, PhysOrg.com och Vetenskapsradion

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , , | Leave a comment

Förmoder från Jura, eller bara en näbbmus?

Ett fossil från Kina slogs för en tid sedan upp stort, bland annat i svenska nyhetsmedia. Fossilen bestod av lämningarna efter ett litet näbbmus-liknande däggdjur. Det har fått det vetenskapliga artnamnet Juramaia sinensis, som betyder ”jura-moder från Kina”.

Näbbmus. Foto Cotinis / Wikipedia

Återigen tolkas många hypoteser in i några ofullständiga fossila lämningar, denna gång ett näbbmus-liknande djur. Det fossilen visar är egentligen bara rester av ett litet djur som levde i Kina någon gång bakåt i tiden. Det liknade en näbbmus - kanske var det en näbbmus?

Forskarna har hittat delar av skallen och skelettet, samt avtryck av mjukdelar som exemepelvis hår. Tänderna och benen från framtassarna är dock kompletta, och visar på en liten insektsätare som varit kapabel att klättra i träd.

Utifrån det sistnämnda klassificerar forskarna djuret som närmare ett placenta- eller moderkaksdäggdjur än ett pungdjur. Med en datering på 160 miljoner år (enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan) sägs det var det äldsta sådana djuret som hittats hitintills. Forskarnas slutsats är att delningen mellan placentala däggdjur och pungdjur skett tidigare än man hitintills trott. Enligt evolutionsforskarna fyller det lilla djuret därigenom en viktig lucka i de fossila lämningarna.

Liknande fossila fynd som detta, av såväl placentala och pungdjur rapporteras tämligen ofta i de vetenskapliga publikationerna. Likaså när man gjort tidiga fossilfynd av så kallade kloakdjur eller montrema däggdjur, dvs däggdjur som lägger ägg istället för att föda levande ungar. Om dateringen av dessa blir äldre än dem på tidigare fynd menar man att delningen till de olika slags däggdjuren skall ha skett tidigare då. Långt ifrån alla nya fynd av detta slag hamnar dock i Rapport och andra populära, svenska media.

Källor: Nature och PhysOrg.com

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | Leave a comment

Lockespindlar utmanar evolutionen

Lockespindlar förekommer kanske sällan som fossil p.g.a. deras skal förstörs lätt och lämnar därmed inga fossila rester kvar. Alldeles nyligen har dock en grupp forskare lyckats med hjälp av datortomografi studera fossila lockespindlar. Fossilen är daterade till ca 300 miljoner år, men ser helt moderna ut. Hur detta sköra spindeldjur har förblivit oförändrad under alla dessa hundratals miljoner år förbryllar naturligtvis evolutionisterna. Som skapelsetroende vet vi dock att lockespindlarna inte alls är så gamla, och har därför inte hunnit genomgå någon evolution.

Källa: Nature

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , | Leave a comment

Aftonbladets konstruerade Odell-koppling

I en artikel i Aftonbladet, med rubriken ”Ohelig allians”, försöker Aftonbladet skapa en koppling mellan föreningen Genesis och Mats Odell, partiledarkandidat för kristdemokraterna. Föreningens tidigare ordförande, Vesa Annala, kommenterar artikeln så här:

Dagen innan artikeln ringde Aftonbladets reporter mig och ville veta vilken relation Mats Odell hade till Föreningen Genesis. Utgångspunkt var föreningens årsmöte i Vallentuna pingstkyrka för tre år sedan. Jag klargjorde för tidningen att konferensen hade ingenting med Mats Odell att göra. Jag förklarade vidare att vi brukar låna lokaler av olika kyrkor när vi håller årskonferenser. Ibland är den lokala församlingen en medarrangör, och ibland är det bara fråga om att låna lokaler [vilket var fallet i Vallentuna 2008, red.anm.]. Aftonbladet gör en märklig sammankoppling av vår årskonferens och Mats Odell. Tydligen är det farligt att tro på Gud och inte acceptera evolution, den moderna ursprungsmyten. Vilken åsikt Mats Odell har i den fråga lämnar vi åt honom.

Varför nämnde inte Aftonbladet att de hade kontaktat mig? Tydligen ville man få en bekräftelse på att Odell verkligen hade något samröre med föreningen Genesis, men när det inte gick var det bäst att lämna samtalet med mig utanför artikeln.

Tilläggas kan att faktarutan om Genesis innehåller faktafel. Föreningen har inte tagit någon ställning i frågan om jordens ålder; bland föreningens medlemmar finns de som tror på att jorden är mycket äldre än några tusen år. Vidare är det inte någon ”egen tolkning” av kol-14 metoden vi gör, och vi har heller aldrig hävdat att kol-14 skulle kunna användas för att datera jorden.

Share
Kategorier: Reflektioner | Etiketter: | Leave a comment

Fågel, dinosaurie eller mittemellan?

Archaeopteryx är ingen fågel utan en dinosaurie! Det hävdar några kinesiska forskare i en nyligen framlagd forskningsstudie. Som underlag för studien ligger dock inga nya upptäckter utifrån de fossil av den så kallade ”urfågeln”, som hittats under årens lopp, utan ett helt annat fossil.

Archaeopteryx. Foto H. Raab/Wikipedia

Teorin att Archaeopteryx är en mellanform mellan reptiler och fåglar har övergetts av de flesta, inklusive experterna. Tyvärr förekommer den teorin fortfarande i mycken litteratur, bl.a. i många skolböcker.

Som bekant betyder släktskapen mycket inom evolutionsteorin. Och det fossil – Xiaotingia zhengi – som de kinesiska forskarna dragit sina slutsatser utifrån sägs vara släkt med både Archaeopteryx och en grupp dinosaurier där bland annat Velociraptor ingår. Det sistnämnda gör, enligt de kinesiska forskarna, Archaeopteryx till en dinosaurie.

Artikeln resulterade givetvis några rubriker just vid publiceringen. I kortare notiser, inklusive svenska vetenskapsradion, framgår endast att ”urfågeln var en dinosaurie”. Men granskar man det hela lite närmare upptäcker man att de kinesiska forskarna själva medger att bevisen för deras förslag är ganska svaga, och beroende av att man inkluderar en nyupptäckt dinosaurie.

Inte heller Luis Chiappe, en av de främsta experterna på tidiga fåglar, tycker att de bevis som anförs är särskilt solida och anser att studien behöver bli omprövad av andra forskare. Och redan nu säger andra forskare att framtida upptäckter snabbt kan ändra uppgifterna på nytt, och placera tillbaka Archaeopteryx på fågelgrenen. Med tanke på de många belägg som forskarna tidigare funnit genom åren av Archaeopteryx som en riktig fågel, men kanske lite annorlunda sådan, sitter den ganska säkert där redan.

Källor: PhysOrg.com, Nature (1), Nature (2), och ICR.

Läs mer om Archaeopteryx här.

 

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , , | Leave a comment

Kommentar: Lyckligtvis är vi ganska många

I en krönika i Dagens Nyheter 11/9 skriver Karin Bojs att ”lyckligtvis finns det inte så många i Sverige som hävdar denna ståndpunkt”, och med ”denna ståndpunkt” menar hon ståndpunkten att ”Gud skapade oss fixa och färdiga”. Man förvånas över tonen i Bojs utfall mot skapelsetroende. Vad menar hon med att ”lyckligtvis” är vi inte så många? Är skapelsetroende farliga?

Vad som är ”inte så många” är förstås en subjektiv bedömning, men en undersökning som Sifo gjorde för SVT visade för fem år sedan att 14% av svenskarna trodde på att Gud hade skapat världen, och ytterligare 9% trodde på någon form av intelligent konstruktör bakom livet. ”Inte så många” utgör en förvånansvärt stor del av befolkningen i världens mest sekulariserade land!

Bojs skriver också att ”kreationister kommer säkert att kasta sig över beskrivningen av den nyupptäckta förmänni­skan Australopithecus sediba. … Därför kommer kreationistiska bloggar och hemsidor att misstänkliggöra rönen med diverse fantasifulla konspirationsteorier.” Genesis hemsida skrev om A. sediba redan i januari i år (och ja, vi kommer säkert att ”kasta oss” över frågan igen!). Varför kallar Bojs det för ”fantasifulla konspirationsteorier” när vi redogör för den diskussion som finns om fynden bland forskarna? Och hur kan saklig, vetenskaplig, kritik mot t.ex. dateringsmetoder vara ”fantasifulla konspirationsteorier”?

Lyckligtvis är det många som kan läsa själva. Lyckligtvis är det många som genomskådar den nedsättande tonen som evolutionskritiker ofta bemöts med. Och lyckligtvis kan läsaren själv avgöra mängden ”fantasifulla konspirationsteorier” i vår kommentar till A. sediba!

Share
Kategorier: Reflektioner | Etiketter: , | Leave a comment

Laetoli-fotavtrycken – igen!

De berömda fotavtrycken i östafrikanska Laetoli har undersökts på nytt! De fossila fotavtrycken som upptäcktes av Mary Leakey för över 30 år sedan har undersökts flera gånger om och diskuterats livligt bland forskarna.

Fotavtryck i Laetoli. Foto: Okänd

Fotavtrycken i Laetoli: all forskning tyder på att de gjordes av människor. Det är bara evolutionsteorins datering och hypoteser om människans utveckling som "tvingar" fotspåren att höra till en s.k. apmänniska.

Nu har de alltså studerats på nytt, med en ny avancerad teknisk metod. Och återigen blir slutresultatet detsamma: att avtrycken gjordes av människor med vanlig upprätt gång som hos nutida människor. Tyngdpunkten ligger på främre delen av foten, där stortån spelar en avgörande roll för att föra foten framåt. Enligt forskarna är de väldigt olika dem som gjorts av schimpanser och andra apor. Man menar till och med att vissa fotavtryck som gjorts av nutida människor mer liknar fotavtryck av apor, än vad fotavtrycken från Laetoli gör.

Likväl håller forskarna fast vid att fotavtrycken i Laetoli gjordes av Australopithecus afarensis – enligt vissa evolutionsforskare en primitv ”förmänniska”, där ”Lucy” är den mest berömda. Anledningen till detta är fotavtryckens datering på 3,6 miljoner år (åldern varierar lite i olika källor), då det enligt evolutionsteorin inte fanns några ”moderna” människor. Bara primitiva sådana – men med moderna fötter! Enligt andra forskare och skapelsetroende är Australopithecus afarensis en numera utdöd apa, förmodligen en variant av dvärgchimpans.

Mary Leakey, som upptäckte fotavtrycken, ansåg också att de var anmärkningsvärt lika dem från nutida människor. Men då spåren daterades till 3,6 miljoner år övervägde hon knappast möjligheten. Hon berättar i en artikel i National Geographic hur hon ibland står i skymningen vid utgrävningsplatsen i Laetoli-området och ser hur fotavtrycken framträder i tydliga reliefer:  ”så tydliga att de kunnat gjorts samma morgon”. Och hon sjunker in i funderingar kring de varelser som vandrat över slätten för, enligt hennes synsätt, 3,6 miljoner år tillbaka i tiden. (National Geographic 1979 vol 155 april sid 446.) Och vi kan bara konstatera att om hon haft en annan världsbild, än den som formats utifrån evolutionsteorin, skulle hennes tankar runt dessa formats i en helt annan riktning.

Och nu – drygt 30 år och flera studier senare – ställer man sig frågan: Hur många gånger behöver fotavtrycken i Laetoli undersökas innan man förstår att de faktiskt gjordes av helt vanliga människor. Inte av någon primitiv ”förmänniska” med välutvecklade fötter?

Källor: PhysOrg.com, ICR

Läs mer om fotavtrycken från Laetoli här bland Genesis kortnyheter och i Genesis nr 2 2006.

Share
Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | 1 Comment